Den enklaste partiella differentialekvationen
(Den här artikeln innehåller matematik. Du behöver en modern webbläsare med stöd för MathML, t.ex. Mozilla Firefox, för att visa den korrekt.)
Jag fick i går frågan hur man löser den partiella differentialekvationen där .
Med tanke på ekvationens låga komplexitet (faktiskt är det den enklaste tänkbara partiella differentialekvationen i två variabler) handlade frågan uppenbarligen mest om grundläggande förståelse. Och i sådana fall finns kanske inget bättre svar än ett som ger ett intuitivt och konkret exempel. Mitt svar blev ungefär så här:
är temperaturen i punkten i planet. är med andra ord en funktion som tar in en punkt i planet, och ger ifrån sig ett tal, d.v.s. ett skalärfält av typen .
är så mycket temperaturen ökar per meter, om du står i punkten och går rakt åt höger.
är så mycket temperaturen ökar per meter, om du står i punkten och går rakt uppåt.
Notera att är en funktion i planet (d.v.s. du får ett värde i varje punkt i planet), och samma sak gäller för och . Båda dessa senare beror ju också på i vilken punkt du står.
betyder att för varje i planet, d.v.s. i vilken punkt du än står, så är temperaturen oförändrad om du går rakt högerut. Alltså måste temperaturen vara konstant på varje horisontell linje i planet. Men temperaturen kan förstås vara olika på olika sådana linjer.
Alltså kan temperaturen bero på -koordinaten, på något sätt. För varje höjd finns det därför en bestämt temperatur, som gäller på hela den horisontella linjen. Om vi kallar temperaturen på linjen med höjd för så har vi sålunda
.
är här en godtycklig (2- (varför?)) funktion av typen som tar in ett reellt tal (höjden, ) och ger ifrån sig ett reellt tal (temperaturen på den linjen).
En alternativ förklaring, som är mer stringent, men samtidigt lite mer teknisk, är som följer:
Att derivera partiellt med avseende på innefattar att man betraktar som en konstant, vilket ger upphov till en envariabelfunktion . I praktiken får vi en familj av sådana funktioner – en för varje värde på . Ett fixt svarar mot en horisontell linje i planet, en horisontell ”cykelbana”, om du vill. För en sådan ”cykelbana” är den funktion som ger ifrån sig temperaturen vid koordinaten längs just den cykelbanan. Vi kan kalla funktionen för ”temperaturprofilen för cykelbanan med index ”. Den partiella derivatan är lika med den vanliga envariabelderivatan av den nyligen nämnda temperaturprofilen.
Att betyder som nämnt att för varje ; speciellt medför detta att det för fixt gäller att för varje , d.v.s. temperaturprofilen för cykelbanan med index är konstant. Således, eftersom var godtycklig, är temperaturen konstant på varje horisontell cykelbana. Däremot är det klart att temperaturen kan vara olika på olika cykelbanor. Om temperaturen på cykelbanan med index är så har vi därför återigen .
Partiella differentialekvationer behandlas inte alls i mitt kompendium om flervariabelanalysens grunder, men det gör teorin för skalärfält och partiella derivator, så ”det mesta” av resonemanget ovan finns där.