Faryngiten jag varit drabbad av sedan mitten av januari har blivit värre de senaste dagarna. I dag har det svidit och värkt i halsen hela dagen. Jag ringde därför vårdcentralen igen och sjuksköterskan jag fick prata med planerade in en telefontid med läkaren om två veckor, nästnästa tisdag.

Symtomen uppträdde för två och en halv månad sedan, och egentligen tycker jag det är lite dåligt av sjukvården att de inte ens tagit ett (”riktigt”) blodprov ännu. Det kändes lite som om jag fick en SVBK-stämpel av vårdcentralen när jag sökte i februari efter ”bara” fyra veckor med symtom. Men det är bara att bita ihop och försöka hålla humöret uppe.

Kontakten med psykiatrin har för övrigt inte gått bättre. Jag träffade psykologen senast en tisdag i början eller mitten av februari, och han sade då att han bland annat skulle undersöka möjligheterna till PTSD-behandling och sedan återkoppla till mig senare under den veckan eller, i värsta fall, i början av veckan därefter.

Han har ännu inte hört av sig.

Det senare är jag emellertid inte särdeles upprörd över, eftersom min erfarenhet av psykiatrin ändå är den att den i bästa fall inte gör någon skada.

Men halsen påverkar mig ganska mycket i vardagen, och det borde vara möjligt att åtminstone fastställa en orsak till faryngiten och smärtan.