Det är många virussjukdomar som sprids i samhället nu. Bland annat har vi en spridning av det nya coronaviruset som är mer omfattande än någonsin tidigare, i det närmaste explosionsartad.

Jag fick min andra vaccindos den 21 juli 2021 och enligt Region Östergötlands regler är jag därför inte berättigad till en tredje dos förrän den 21 januari 2022.

Det känns dock ofantligt dumt att vänta med denna spruta. Den tredje sprutan gör nämligen stor skillnad vad gäller skyddet, i synnerhet när det gått nästan ett halvår sedan den andra sprutan. Det är ju nu jag behöver skyddet – inte i sommar.

För egen del är det sålunda ingen poäng alls med att vänta, och även för samhället i stort torde reducerat dosintervall för fler vara av nytta. Det verkar nämligen som att det finns gott om obokade vaccinationstider i Östergötland. När jag tittade på schemat var nästan alla tider gröna.

Med tanke på min virusrädsla håller jag på att stressa till mig en hjärtinfarkt. Det känns inte roligt att vara dåligt vaccinerad när en sådan enorm smittvåg sköljer över landet.

Men nu i helgen upptäckte jag att Region Kalmar län bara kräver fem månaders intervall mellan dos 2 och dos 3, så i morgon åker jag (i egen bil) till Västervik för att få min tredje spruta.

Jag är dock arg på mig själv för att jag inte tidigare insåg att jag hade den möjligheten. Jag hade ju kunnat åka till Västervik redan i slutet av december. Jag är arg för att jag utsatt mig själv och personer i min omgivning för en fara som jag hade kunnat undvika.

Jag hoppas innerligt att jag inte är för sent ute, att jag inte blivit smittad av något de senaste dagarna och att jag inte kommer att bli smittad av något innan tredje dosen nått full effekt. Trots extremt strikta hygienrutiner går man inte säker.

Men förhoppningsvis kan mina höga stressnivåer minska något om 10 dagar eller så.