Flag of Sweden
Andreas Rejbrand’s Website

News

HEL(vetet) är över

HEL-kursen är nu slut. Här är mina kommentarer om kursen:

Jag har varit student på universitetet i åtta år (på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå) och lärare nästan lika länge, men jag har aldrig tidigare sett en kurs med en sådan förargelseväckande låg effektivitet.

Min bedömning är att den mängd ny kunskap jag inhämtat under kursens gång är ungefär lika stor som den mängd kunskap jag erhåller genom femton minuters bokläsning på egen hand. Och detta är en kurs på sju veckor! Här talar vi alltså om extrem ineffektivitet, lite ironiskt i en kurs där vikten av effektivitet (i samband med ”förbättringskunskap”) betonas. Det föreligger en risk för att förtroendet för det skattefinansierade utbildningsväsendet urholkas, liksom värdet av akademiska poäng. Vidare finns det mycket att förbättra inom svensk sjukvård och dess effektivetet, och då är det extra beklagligt att nya studenter i dessa professioner tränas i att ”prata mycket och agera lite”, fokusera på ytliga oväsentligheter (se nedan), och i största allmänhet slösa bort tiden på byråkrati.

Till mina egna nya kunskaper räknas en ytlig bekantskap med sjukvårdslagstiftningen, speciellt beträffande sekretess- och abortlagen, liksom kunskaper om Nordenfelts och Antonovskys hälsoteorier. Återigen: denna mängd kunskap hade jag kunnat erhålla genom att under omkring femton minuter läsa ett kompendium på några få sidor.

Jag vill också påstå att de allra flesta nya kunskaperna är av väldigt ytlig karaktär. Till exempel har jag ”alltid” vetat att motivation, begriplighet och hanterbarhet hjälper människor att hantera vedermödor (Antonovsky), även om jag aldrig grupperat faktorerna förut. Jag har också ”alltid” vetat att friktion kan uppstå ifall en person har ouppfyllda önskningar av hög prioritet (Nordenfelt). Det enda nya jag lärt mig är sålunda att associera dessa observationer till specifika egennamn, att gruppera dem i två kategorier samt just herr Nordenfelts precisa terminologi (”vitala mål”, ”rikedomsdimension”, ”lycka”, ”hälsa” o.s.v.). Att man kan mena olika saker med begreppet ”hälsa” betraktar jag som fullständigt självklart. Finns det någon vuxen svensk som inte känner till det?!

Förutom möjligtvis ytterst lite om sjukvårdslagstiftningen så har jag under dessa sju veckor inte lärt mig något alls som jag kommer ha nytta av under resten av utbildningen eller som färdig läkare. Anledningen är just att de allra flesta nya kunskaper är ”ytliga”, enligt ovan. De ”väsentliga” kunskaperna har jag besuttit sedan långt tidigare. (Under högstadiet och gymnasiet skrev jag flera uppsatser om etik och moral. Med den bakgrunden känns hälso- och etikmomenten bara ännu mer idiotförklarande.)

När det gäller färdigheter (t.ex. förmåga till grupparbete, skriftlig och muntlig kommunikation och kritiskt tänkande) vill jag med emfas påstå att jag inte lärt mig någonting alls. Jag har alltid varit extremt intresserad av och mån om tydlig skriftlig kommunikation och vetenskaplighet, och jag har under mina år som lärare fått träna en hel del på muntlig kommunikation och grupparbete.

Momentet om förbättringskunskap är så urbota fånigt att jag inte ens tänker kommentera det här.

En av sakerna som kursledningen anser att studenterna behöver träna på är att ”tänka om hur de tänker”. I mitt fall tror jag snarare det vore bra om jag tänkte mindre på hur jag tänker, eftersom jag inte gör annat på dagarna än att analysera varje aspekt av mitt eget beteende i detalj. ”Brevet till mig själv” skrev jag aldrig i egentlig mening; däremot kräks jag upp en ofantlig mängd reflekterande text på min webbplats varje vecka. Dessutom går jag hela tiden runt och tänker på saker, så jag har många färdiga texter om allt möjligt i huvudet. Att då skriva om (partikelverb!) alla mina reflektioner i ett nytt dokument bara för sakens skull kändes mycket fånigt. (Men återigen: ett av Hälsouniversitetets mål verkar ju vara att lära studenterna att slösa bort tid på oväsentligheter.)

Till viss del ser jag HEL-kursen som ett exempel på den diskriminering av personer som mentalt fungerar annorlunda som jag upplevt hela mitt liv.

En ytterligare invändning jag har mot HEL-kursen är dess tveksamma förmedling av begreppet ”vetenskaplighet”. När nya studenter hör det begreppet i samband med så pass ”luddiga” diskussioner som i HEL kan det hända att studenterna får en lite skev bild av begreppet. Det underlättar heller inte att minst en av lärarna blandar ihop de två betydelserna av begreppet teori med begreppet hypotes – detta är tre helt skilda betydelser som man inte bör blanda ihop. (”Vi borde också prata om intelligent design i skolan, för evolutionsteorin är ju bara en teori.”)

En fördel som PBL-förespråkare nämner med basgruppsdiskussionerna är att man som deltagare lär sig att se saker ur olika synvinklar, och lär sig hur andra ser på saker. Här vill jag bara inflika följande observation: i princip 100 % av allt som sagts i basgruppsmötena hade jag redan tänkt ut själv eller skulle jag vid behov ha kunnat tänka ut mycket snabbt. Så det här argumentet köper jag inte, åtminstone inte i mitt fall. Eftersom jag har levt i samhället hela mitt liv har jag snappat upp väldigt många observationer om hur människor fungerar.

Uppdatering (2015-03-13 16:14:28) med anledning av en läsarkommentar: För att undvika missförstånd så är evolutionsteorin i dag en vetenskaplig teori (inte en hypotes!) som är så välgrundad att det i princip inte råder något som helst tvivel om att den är sann. Evolutionsteorin har varit en hypotes en gång i tiden, men i dag är det en vetenskaplig teori med överväldigande bevis. Det finns människor som arbetar dagligen med genetisk forskning och varje dag ser dessa bevis.

Å andra sidan känner jag inte till ett enda argument som talar för ”intelligent design”, utöver det faktum att det för många tycks ointuitivt att sådan komplexitet som vi ser i naturen i dag kan uppkomma av slumpmässiga processer. Men som matematiker som studerat bland annat dynamiska system tycker jag själv inte (längre) att det är konstigt. Mycket enkla algoritmer kan (via iteration) ge mycket komplexa resultat. I jämförelse med de genetiska processerna är de algoritmer som genererat bilderna på min sida om matematisk konst mycket primitiva (och de har körts väldigt få iterationer), men ändå finns på den nämnda sidan ganska stor komplexitet att förundras över.

Vidare kan man notera att de allra flesta personer som inte tror på evolutionen också saknar djupare kunskap om biokemi, cellens processer, genetik, fysiologi o.s.v. Saker blir begripliga först när man börjar studera dem (systematiskt).

Dessutom ville den aktuella läraren definitivt inte skapa en debatt om huruvida evolutionsteorin är sann eller inte. Det enda hon gjorde var att hon av misstag (i ett helt annat sammanhang) sade teori när hon borde ha sagt hypotes, vilket är ett vanligt misstag, även bland akademiker. Något om evolutionsteorin nämnde hon inte, det var jag som tog upp det exemplet för att visa på att den här möjliga begreppsförvirringen kan orsaka problem i verkligheten. När vetenskapsmän talar om evolutionsteorin är det underförstått att ordet teori används i egentlig bemärkelse, och alltså inte i betydelsen hypotes. Men eftersom vardagsbetydelsen av teori snarast är hypotes så kan icke-naturvetare missförstå detta. Det är därför jag brukar påpeka att naturvetare och journalister borde tänka mer på att inte använda ordet teori när de egentligen menar hypotes.


Show all news items.

Only show the most recent news items.